I morse på väg till Malmö för en föreläsning på idrottsgymnasiet lyssnade jag som brukligt på morgonpasset. Jag finner vanligtvis programmet underhållande även om programledarna ibland vräker ur sig obetänkligheter. Just idag diskuterades emellertid en kolumn som en av programledarna Martina skrivit i tidningen Metro. Den handlade om hur människor (främst kvinnor) bemött det faktum att hon som mor till en 9mån bäbis medverkat i Musikhjälpen  och därmed varit ifrån sin dotter i hela 6dygn.

 Reaktionerna lät inte vänta på sig och hon fick erfara att hon var ett svin och att barnet skulle skadas för livet. Som hon själv uttryckte det, ja om hon lämnat barnet helt alena med en skål vatten utan någon som helst tillsyn, ja det hade varit oförsbart. Men barnet har faktiskt en far som tog hand om barnet.  Själv tycker jag att detta är symptomatiskt för mycket i vårt samhälle. Ja jag måste faktiskt tycka att vårt samhälle inte är särskilt jämlikt även om det sägs vara det mest jämställda i världen jämte Norge. Kvinnor och män behandlas olika men vad värre är att kvinnor själva ser till att upprätthålla denna ojämnlikhet. Män är i min mening betydligt bättre på att bete sig som bröder än kvinnor som systrar och många kvinnor tvekar inte att sticka dolken i ryggen på en annan kvinna när tillfälle bjuds. När ska vi kvinnor inse att saker och ting faktiskt blir till det bättre ifall vi hjälps åt och samarbetar och just i denna fråga varför samtidigt nergradera mannen till ett potentiellt monster som bör hållas borta från små barn. För tar barnet skada av att umgås med sin pappa i 6dagar ja då bör ju all umgänge med fadern strikt förbjudas. När ska utarbetade och trötta kvinnor , inte sällan också tagit på sig rollen som martyr, sluta se avundsjukt på starka kvinnor som vågar leva sin dröm och på riktigt ta sitt ansvar som förälder, dvs att om det så finns ge barnet rätt till båda sina föräldrar. Med detta sagt vill jag också tillägga att jag inte har någon som helst erfarenhet i frågan då jag själv är barnlös MEN det hindrar mig ändock inte att tycka saker och ting :)!

 

Jona

28 januari 2011 23:41

Amen Sister!

http://yogajona.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nästan hela sommaren har nu passerat. Långsamt blir jag bättre och denna vecka är det tänkt att jag ska börja träna lite lite mer vilket betyder en si så där 10-14h. Håll tummarna för att huvudet sitter kvar och armar och ben svarar - s...

Först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen får man hela flaskans innehåll på tallriken. Det är väl det som brukar kallas för ketchupeffekten, eller som i mitt fall att det händer massor  av saker på en gång. Nu kan jag i och för sig inte hä...

Phua vilken pärs det har varit. Efter magsjukan vars sviter fortfarande ger sig till känna genom en orolig och öm mage och lite andra besvär så börjar jag skönja ljuset i tunneln. I efterhand kan jag konstatera att det nog inte var jättebra att start...

Såhär några dagar efteråt är det nästan komiskt det som hände i Holland. Tydligen var det inte meningen att jag skulle köra denna tävling - en favorit som jag vunnit 2år i rad. Strul har det varit en bra bit innan denna tävling men låt mig börja från...

och avsaknaden av att bara kila ner två trappor till ett framdukat frukost och middagsbord är total. Dagens ständiga fråga är numera - vad ska vi äta i dag då? Något som man kanske inte kan äta som huvudmål men ändock är fantastiskt gott är hemgjort ...