Samtidigt som nya planer smids får ni på årets första dag en tillbakablick över det gångna året. Jag har haft ett turbulent år men samtidigt även mitt mest fantastiska år hittills. Året började med ett uppbrott och en stor omställning med eget nytt boende. Därefter kom årets första utlandsläger som avverkades på ett extremt regnigt och kallt Mallorca i april och de första dagarna i utomhuspoolen kändes inte riktigt som jag föreställt mig det. Tydligen var detta en utmärkt uppladdning då jag en vecka efter hemkomst bärgade hem min första silverpeng i ett Powerman EM – duathlon någonsin. Därefter vann jag Vårruset (5km löpning bara för tjejer) av bara farten. Säsongens kanske största skräll kom med min bronspeng på SM i halvmarathon.  Med knappt återhämtade ben bar det redan veckan efter ner till Barcelona för årets första triathlontävling. Jag genomförde det uselt arrangerade loppet starkt och kom i mål som sexa. Först vid prisutdelningen fick jag besked om att jag på oklara grunder var diskad. De erkände att ett fel begåtts men samtidigt att det inte gick att riva upp beslutet. Väl hemkommen fick jag även besked om uppsägning från mitt jobb på högskolan.

Nu inleddes en tung träningsperiod med siktet inställt mot Ironman Zurich. Träningen gick utmärkt och jag kände mig starkare än någonsin tidigare. Mitt under den tunga träningsperioden och storm slog jag personligt rekord på 10km landsväg. Samma dag som nertrappningen började fick jag ont i baksida lår. Skadan kunde inte kommit mer olämpligt med en viktig antågande tävling och min naprapat på semester. Sex dagar innan tävling dök Torbjörn Mårtensson upp som en räddare i nöden. Mirakulöst lyckades han få min baksida tävlingsduglig och även om min löpning inte går till historien som en av de mest behagliga slog jag personligt rekord på hela distansen, på simmomentet och genomförde en fantastisk cykling vilket gav mig en 6e placering med mersmak. Det positiva som kom ut av skadan var just mitt samarbete med Torbjörn vars kompetens jag ständigt kan förlita mig på.

I september åkte jag åter ner till Schweiz, Zofingen. Målet med resan var Powerman VM – duathlon. Det blev en tuff och spännande resa där jag fick se mig omsprungen av 2an alldeles i slutet. Jag är extremt nöjd med min insats men nästa år siktar jag högre. Full av revanschlusta från den misslyckade Barcelonatävlingen i maj bestämde jag mig bara några veckor efter Zofingen att ställa upp i Barcelona Challenge (Ironman). Formen visade sig vara riktigt god tills mitt bakhjul skar sig och drömmen om en god placering byttes mot hjärnskakning. Istället fick jag lägga fokus på säsongens sista tävling, Powerman Malaysia som gick betydligt bättre med en andraplats som resultat.  Därefter har jag avnjutit en välbehövlig semester med tillhörande säsongsvila.

Sammantaget har min säsong varit fantastisk och resultaten hade varit omöjliga utan ni som stöttar och hjälper mig. Jag har den bästa utrustningen i form av kläder, kosttillskott, trainer, pulsklocka, skor, hjälmar, cyklar och dithörande service. Jag har flera personer som bryr sig om och hjälper mig upprätthålla min goda hälsa och form med hjälp av olika behandlingar och kostrekommendationer. Ja utan er hade jag antagligen gått på knäna vid det här laget! Dessutom har jag en fantastiskt fin och levande hemsida! Jag har fantastiska vänner och en man som älskar mig oavsett vad. Jag är er alla otroligt tacksam och hade omöjligt kunna frambringa årets resultat utan er. Därför önskar jag er alla ett lyckosamt 2010!