Under veckan som gått och den vecka som kommer har det verkligen varit och kommer bli fullt ös. Egentligen är det helt perfekt tajmat eftersom jag fortfarande har säsongsvila. Men nu börjar det krypa lite i kroppen och jag känner verkligen för att stressa kroppen med något stenhårt pass :)! Det är ljuvligt att få kippa efter andan och svettas sådär ymnigt som när man tagit i hårt. Ännu hellre hade jag gjort det i 25graders värme. Lustigt hur minnena från Malaysia bleknar i samma takt som solbrännan flagnar. Fast ärligt talat är det inte riktigt sant då vissa minnen stannar för evigt. Jag hade en fantastisk upplevesle och har sparat delar av dessa i min "positiva upplevesle bank" jag har uppe i hjärnan. När den svenska hösten/vintern blir för outhärdlig eller humöret sviktar plockar jag fram ett minne och återupplever det.

I helgen hade SATS sin årliga julfest och jag kände mig lyckligt lottad som fick vara med i ett jättehärligt gäng. Dagen efter var jag ovanligt trött och påmindes om vikten av att gå att lägga sig tidigt när man är i min ålder (hehehe). Plötsligt minns jag mina tidiga tonårsår, långt innan jag börjat elitsatsa på triathlon, då jag utan problem kunde vara uppe till gryningen och ändå tänka och fungera dagen efter. Det var tider det :)! Kanske är det så att träning ger färdighet även i detta moment. Dock tänker jag inte riktigt ta mig tid att testa. Till helgen ska jag istället leda en spinningutbildning för blivande spinninginstruktörer, vilket som vanligt ska bli fantastiskt kul. De pass vi ska köra är redan planerade och vad mer kan jag säga än att det kommer blir grymt.