För att undgå tristessen av att solbada hela dagarna brukar jag roa mig med att sola ryggen simmandes några meter. Igår var jag emellertid inte ensam på min simtur då jag stötte samman med ett gäng blåfenade tonfiskar som  ocksåvar ute och simtränade (har ännu inte stött på några tonfiskar som löptränar). Vi följdes åt några hundra meter innan de kroknade och jag drog ifrån meter för meter. Hoppas detta betyder att jag blivit en bättre simmare nu :). 

För att upprätthålla mitt sinne för tävling brukar jag roa mig med att utmana mina medtrafikanter i tävlingen att komma först ner till stranden, ca 2.5km bort. För varje passerad gångare får jag 1poäng, förrgår var en bra dag då jag passerade 6stycken. Vidare har jag fastnat för en helt otrolig fiskrestaurang i utkanten av old market. Deras calamari är helt fantastiskt liksom deras havsabborre...mummms. Nu har jag varit där tre dagar i rad och när jag sa att i morgon ska jag åka hem...ville de att jag skulle stanna kvar, tro jag det eftersom jag är en bra kund :)! När jag kom hem låg den här och väntade på mig.....

sitter jag på ett trådlöst internetcafe eftersom vårt hotell valt att blockera mig från att gratissurfa på deras betalnät. Det tyckte jag var lite taskigt och eftersom deras uppkoppling var långsammare än en havssköldpadda på land så bojkottade jag dem i förmån för snabbare alternativ. Annars är hotellet bra och städaren är väldigt nöjd över de skapelser av handukar och diverse blommor han lyckats åstadkomma under min vistelse här. I morgon utlovades en kanin och dagen efter det en krokodil. Två av hans övriga skapelser kan ni skåda nedan. 

I Egypten råder i allra högsta grad marknadsekonomi. Att ta bussen från hotellet in till old town kan kosta allt från 3 till 50 pund (4.50 resp 75kr) men jag ger av princip aldrig mer än 3! Bästa prutningen hittills är från 100pund till 2.5pund Dessutom har jag numera vant mig vid att vara den enda kvinnan på bussen. Vägarna här är tvåfiliga men det stoppar inte de kreativa busschaufförerna att skapa en tredje mittenfil om de anser det nödvändigt eller att köra slalom mellan bilarna i 90km/h. Dessutom kan en tutning här innebära så mycket mer än att man är upprörd på sina medtraffikanter. Kanske kan man dra en parallell med grönlänningarnas alla ord för snö.

Som jag nämnt i ett inlägg tidigare har jag flera gånger blivit erbjuden kameler för giftemål, idag blev jag erbjuden den döda kamelen nedan...jag var väldigt nära att tacka ja men avböjde i sista sekund, han hade för många flugor på mulen tyckte jag :) (obs skämt, kamelen mår bra och har inte kommit till skada...han var bara lite trött...).

Nu är jag framme i Egypten. Resan gick bra och jag har även med nöd ocn näppe lyckats överleva första natten här i Sharm el Sheik. När jag vaknade hade en eller flera myggor tagit stora tuggor av min rygg så nu är jag säkert ett halv kilo lättare. När jag kom till hotellet som ligger lite off så fungerade inte belysningen men den händige elektrikern fixade detta lätt med hjälp av lite godispapper som han råkade ha i fickan (se nedan). Toknöjd över detta tog han sig sedan an TV:n och invigde mig entusiastiskt i egyptisk fotboll och vem man skulle heja på........"my team, my team"...och jag nickade ivrigt med..."your team your team"..... Idag har jag varit i gamla stan, druckit en himelsk mangojuice samt studerat egyptisk försäljningstaktik och övat mig i prutningens svåra konst. Jag har även lyckats vricka till foten under ett av mina två löppass.

och faktiskt fördigtränad för dagen. Igår testade jag benen lite lätt och badade även lite planlöst i poolen, som undantaget mig var helt öde. Idag har jag simmat, cyklat och sprungit och visst det kändes tungt men farten var ganska okej, särskilt efter den här långa vilan och en tids frenetiskt hostande som dessvärre inte är över ännu. Ikväll väntar bara lite packning inför morgondagens resa. Jag kommer fly det skånska vinterfältet och bege mig till Egypten för lite värme, bad och löpning. För en gångs skull lämnar jag cykeln + alla cykeltillbehör hemma, vilket känns konstigt eftersom det nu känns som jag knappt har någon packning. Dessutom består min packning so brukligt inte enbart av träningskläder utan en stor del är civila kläder. Jag kommer inte riktigt ihåg när det hände senast....men det händer nu så det är bäst att dokumentera!   

...har det blivit iom att jag mest legat hemmat och hostat. Idag var emellertid dagen då jag tänkt ta mig ur komaträsket och pröva mina vingar - eller åtminstone benen. Det var innan jag hann prata med coach Jens som så så fort han hörde min röst förbjöd mig att sätta snurresprättbenen i rörelse. Så den planen bordlades relativt snabbt. Strax därefter ringde Eskil som efter ca 30 sek kallprat frågade "..så hur har julmaten tagit på dig då..", själv hade han visst gått upp 5kg och beklagade sig över hur jobbigt det var att springa. Som om inte detta var fullt tillräckligt för en stackars trött men ändock träningssugen triathlet fick jag idag höra att jag inte var mig själv - jag saknade gnista, fart och var inte alls så hetsig och påhittig som jag tydligen kan vara. Hm...försök själv att leva upp till de attributen samtidigt som din kropp håller på att försvara sig mot den största virusinvasionen sedan 1900-talets början.

Men något har jag ändock företagit mig idag. Jag är ingen prylgalen person, undantaget triathlonrelaterade prylar då (men det är skillnad eftersom man måste ha det absolut bästa för att lyckas) :). Telefoner använder jag tex mest att ringa på, bilar att köra med och tv-apparater att se på tv på! Det kan låta stenålders men faktum är att jag tills idag enbart haft en tjock-tv i mina ägor! Och, måste jag tillägga, det har gått alldeles utmärkt eftersom den både drar mindre ström och har bättre bildkvalité än de flesta andra nyare tv-apparater. Men idag har jag tömt spargrisen och köpt en Panasonic TX42PX80 för 6500kr på NetOnNet! Nu tänkte jag äta lite innan jag fortsätter att vårda mitt nya slappa och lata jag med att ligga i soffan och se på video.