Alla inlägg under december 2008

Av Camilla Lindholm - 11 december 2008 08:26

I tisdags började jag så smått börja röra på mig igen. Det kan kanppast kategoriseras som träning, mer då lite vardagsmotion. Det blev en kort löptur på en 30min i regnet. Trots kyla och regn kändes det ändå jätteskönt att få röra på sig igen och efteråt var jag full av endorfiner och det kändes som om det bubblade i kroppen, härligt. Det är lustigt, man borde bli pigg av att vila, istället blir jag trött och seg. Om löpningen kändes behaglig så var gårdagens simpass lite tyngre. Det märks direkt när man gör uppehåll från den, eftersom flytläge och vattenkänsla försvinner fortare än löpkänslan.


I tisdags var jag även hos Henrik som nu har börjat jobba med min stela rygg och mina stela bröstmuskler. Det finns tydligen mycket att jobba på och på sikt är jag övertygad om att det kommer att resultera i färre skador och förbättrad prestation. Senare idag ska jag träffa coach Jens för säsongssammanfattning och planering inför 2009. Det ska bli intressant.  

Av Camilla Lindholm - 8 december 2008 09:02

Veckan efter hemkomst har varit väldigt intensiv rent arbetsmässigt. Det är mycket som ska hinnas med innan jul vad gäller undervsining, examinationer, kursplanering, schemaläggning mm. Det kombinerat med en tung härlig jetleg gav en extra dimension till de gångna dagarna. Onsdagen tillbringades hemma hos Tove och Johan tillsammans med Jona och coach Jens. Det var ett trevligt sätt att fira säsongsavslutning på och Tove brijerade med sina matlagningskunskaper. Lördagen spenderades på en av Eskil rek. thairestaurang tillsammans med honom själv och bla Daniel, numera även gästbloggare här. Som brukligt stod Eskil för underhållningen med sina ibland inte helt logiska resonemang eller politiskt korrekta uttalanden. Eftersom de kom från Eskil, som vanligtvis är en ganska human och trevlig ung man, valde vi emellertid att mest betrakta dem som oföragliga försök till underhållande provokationer.  Igår valde jag att boosta  julkänslan lite genom att baka lussebullar, dricka glögg och äta clementiner. 


Den här veckan kommer förhoppningsvis bli åtminstone lite lugnare. Dessutom kommer jag möjligen att börja röra lite planlöst och icke ändamålsaktigt på mig. Nu har jag nämligen inte tränat alls på hela två veckor.  På torsdag kommer Jens över och vi ska sammanfatta säsongen men även blicka ut över 2009, som jag känner på mig kommer att bli ett framgångsrikt år :).    

Av Camilla Lindholm - 5 december 2008 15:58

Gästbloggare: Daniel Runemalm


Tittar ut över den bedårande utsikten. Långt nedanför springer två älgtjurar genom den glesa skogen. Eftersom jag har stått stilla en stund börjar det bli kallt. Är också stel efter den tuffa klättringen uppför.


Vänder mig om och fortsätter klättringen. Det blir brantare och brantare samtidigt som mjölksyran börjar komma. Närmast besatt av att nå toppen från denna svårtillgängliga bergssida gör att kicken blir än större. 


Efter ett tag är det så brant och svårklättrat att jag inser att jag inte kan ta mig ner samma väg jag kommit. Tänker inte så mycket på det just då. Ser inte toppen, men utgår från att det inte är mycket kvar. Klättrar vidare och fortsätter mödosamt i den allt större lutningen uppåt.

Det börjar blåsa allt mer och jag känner hur temperaturen sjunker. Plötsligt har jag nått någon slags snögräns. Känns overkligt med tanke på att det är en vecka kvar till midsommar. Det blir mer och mer snö, samtidigt som det kommer mer fasta bergsformationer.


Snart går jag uteslutande i snö och det är nu så brant att jag sparkar in med kängorna i snön och hugger in händerna för att få grepp. Inser nu också, för första gången, att jag är ett lossnande sten- eller snöblock ifrån en mycket allvarlig skada - i bästa fall. 

Adrenalinet pumpar mer och mer. Håller mig ändå kall och arbetar metodiskt och systematiskt. Trots benens skrikande ansträngning stannar jag inte och vilar. Inser att det just nu vore ett sämre alternativ och stanna, hämta andan och fundera mer på allvaret i den situation jag befinner mig i.


Efter tjugo minuter börjar det bli dimmigt. Fryser också om händerna efter att den våta snön trängt in genom mina fingervantar. Kommer till en brant klippvägg med mycket snö i en kil, som löper vid sidan av. Funderar en kort sekund på om jag ska välja klippväggen eller snöväggen. Beslutar mig för snöväggen. Det tar tio minuter att forcera väggen och när jag sticker upp näsan över kanten har jag nått toppen.

Häver mig över, rullar runt på rygg och stirrar upp i dimman. Ligger alldeles stilla. Vinden blåser kraftigt och efter någon minut börjar jag skaka av köld. Rullar runt på mage och häver mig upp i knästående. Det gör ont i kroppen och först nu känner jag hur otroligt tuff klättringen faktiskt var. Tittar på klockan och inser att det tagit över två timmar av nära oavbruten klättring.


Med fubbliga fingrar lossar jag min extratröja, som jag knutit runt magen. Tar på mig den och en mössa, som legat i fickan. Tittar runt omkring och ser inte mycket. Börjar gå mot den västra sluttningen, som jag på förhand vet är mindre brant än den södra, som jag just kommit upp från.

Efter ett tag har musklerna blivit lite mjukare och jag ökar farten. Kroppsvärmen börjar komma tillbaka. Kommer till den östra kanten och ser att det är fullt med rullgrus och småsten hela vägen nerför. Börjar gå och det tar ett tag att komma ner. Vaderna tar emot.


Efter en halvtimme kommer jag tilll en stor dal som spränger in genom berget. Den är alldeles isig och snötäckt. Funderar en stund och då slår det mig att det är en gigantisk vattenmassa som frusit till is. Går ut på isfloden och ser att den följer hela vägen nerför berget. Tar sats och springer nerför. Bakom en krök blir det brant och jag kastar mig och glider fort ner på byxbaken. Tjoar och skriker högt av förtjusning. Slutligen brakar jag rakt in i en snövall. Reser mig upp med ett stort flin och borstar snö från ansikte och nacke. Tittar upp och ser en ren stå på en otroligt brant klippavsats 50 meter upp i sluttningen. Fattar inte hur den kommit dit.


Fortsätter att ömsom jogga och ömsom glida nerför isfloden till jag når trädgränsen. Där upphör snön och isen och jag går genom den glesa skogen. Efter en timme når jag vårt läger. Utmattad sjunker jag ner med en kopp te, som mina vänner tillagat. Klockan är snart halv elva på kvällen, vilket inte märks av med tanke på midnattssolen.


En ny dag i paradiset har avslutats.

Av Camilla Lindholm - 1 december 2008 16:54

tills jag får gå hem. Sitter just nu och laddar inför sista föreläsningen som ironiskt nog ska handla om motivation. Just nu vill jag inget hellre än att gå hem och lägga mig och sova - är lite trött eftersom jag låg, klarvaken och stirrade upp i taket mellan 2-6 i morse. Den här veckan ska bara överlevas för efter den ser jag en ljusning i horisonten :)! Tur att jag ska totalvila från träningen den här veckan också :)!


Så småningom tänkte jag även publicera lite bilder från resan :)!



Presentation

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13 14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24
25 26
27
28
29
30 31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

  • Blogginfo.se

RSS


Skapa flashcards