Idag har vi haft enhetsmöte hela dagen och tydligen tog det så hårt på krafterna att sitta på en stol och göra ingenting att jag kände mig tvingad att ta en power nap innan dagens cykeltur. Så precis lagom för att pricka en gigantisk störtskur som fick mig att bli dyngsur, iskall och hela vägen att flyta gav jag mig ut för att köra dagens pass som bla bestod av 5x8min progressiv träning. Nu väntar OS sammandrag :-)!

Ja jag vet att det är sent påtänkt men detta och Aras brottningsmatch är det som vi i Malmö diskuterar för tillfället : http://w2.sydsvenskan.se/gatu/2008/08/14/kronika-fragan-om-dopning-maste-stallas Jag orkar inte ens kommentera utan ni kan läsa efterföljande kommentarer som säger allt.

Annars var jag hos naprapaten igår som fixade till min rygg som verkligen behövde justerars - inte bara i bäcken utan även i korsrygg och nacke. När jag ändå var där så fixade han till lite andra ömma punkter också, och när jag gick därifrån kände jag mig nästan helrenoverad och som ny. Träningen, särskilt löpingen, efteråt gick faktsikt hyfsat bra. Idag har jag cyklat och simmat i havet som bjöd på en hel del vågor. Under cyklingen blev Daniel helt exalterad över ett pilträd som stod längs kanten, till synes endast bestående av bark men ändå tycktes frodas....

Den här dagen började med ett soligt simpass som dessvärre gick väldig trögt. På schemat stod kort och hårt och visst var det hårt. Dock kunde man inte direkt säga det samma om farten, den gick nästan ner fast jag tog i mer!! Inte heller cykelpasset med 2x1h ca IM-fart kändes sådär fantastiskt bra men det jobbigaste med det passet var att behöva lägga min lite skavda arm på aerobaren - det var inte direkt någon angenäm upplevelse. Men så är det med träning, ibland har man inte en blekaste varför det känns segt och ibland flyter allt på trots att man borde vara seg av mycket träning. I morgon ska jag i alla fall gå och få min rygg och mitt bäcken kollat hos naprapaten Henrik Solmenius

Trevligt idag var däremot lunchen tillsammans med Daniel, Lars A, Tove och Rickard och att jag ska äta sushi NU.

Jaha igår var väl ingen direkt höjdardag det borde jag förstått redan när jag öppnade ögonen, stack ut näsan och erfor att det blåste något vansinnigt. Ha, det kunde varit värre, det kunde regnat, haglat, snöat och ja gud vet vad tänkte jag när jag satte mig på cykeln för att köra bla 24km så hårt jag kunde. Att det gick fort var väl en överdrift och jag kämpade verkligen som ett djur. När jag precis hade vänt upp i medvinden hände nästa missöde. Där kör jag i full fart och med dräggel i ena mungipan när en stor långtradare struntar i stopplikt och svänger ut från vänster och in på min vägbana. Jag har två val, köra rakt in i mitten av långtradaren eller tvärnita och samtidigt göra typ en 90graders sväng rakt in på en grusig asfaltsbit - jag valde det sistnämnda eftersom det förstnämnda verkade lite over kill.... Naturligtvis vurpade jag, kasade på asfalten, skrapade upp min grymma cykel och mina favoritkläder. Men inte stannade det jävla puckot för han hade antagligen inte sett mig överhuvudtaget....eller så blev han skraj. Sur över mitt avbrutna tempopass (3min för kort), uppskrapta cykel och jag själv avslutade jag mitt cykelpass innan jag lämnade in cykeln på BikePro och gick hem, ställde mig i duschen gnuggade såren rena med en blöt handduk i brist på borste. Idag har jag känt mig som överkört av en ångvält och har ont i rygg,mage, knä och tom hälsenorna - snacka om att det var tungt att träna och det var tur att dagens löpintervaller inte var toksnabba eller toklånga..

På Camillas nåder har jag fått äran att skriva på bloggen igen. Och nu ska jag förklara varför det var mycket bättre att leva på Medeltiden (Dvs. före år 2000) än vad det är att leva idag.

Jag har fått en ny telefon. En extremt avancerad och bra sådan. Inbyggd GPS, vädertjänst för alla världens orter när som helst, ursnabbt 3G-Internet, Office-paketet, Touch screen, E-post och allt annat man kan tänka sig och inte tänka sig.

Men jag får inte igång fanskapet! Menyerna är lustiga, det är svårt att navigera och pekskärmen är för känslig. Hela den här eftermiddagen har jag försökt att få igång Internet, försökt att öppna användarmanualen i den medförda CD-skivan i programmet som jag inte har på datorn, konfiguerat (bara ordet få en att må illa!) E-postinställningarna, ansluta Handsfreen och ställa in datumet.

Men det värsta av allt är att alla mina kontakter har blivit helt omkastade! Av någon mycket märklig och oförklarlig anledning så har alla de kontkater jag någon gång vid något tillfälle har haft i telefonen har kommit tillbaka! SÅ nu har jag typ 437 kontakter, varav hälften är värdekassa. Och som grädde påkorven så har alla de kontakter jag lagt in det senaste året försvunnit! 

Allt har misslyckats. Allt är skit. Alla är dumma. Solen gick precis i moln.

Sån här skit behövde man inte hålla på med på den gamla goda tiden! Då köpte man en telefon, tryckte in SIM-kortet och så funkade det! Och så höll telefonerna länge! Nu, däremot, är de så utslitna och dåliga efter två år så man kan tro att det är en antikvitet, framgräven av en mossig arkeolog med pantalonger någonstans vid någon gammal Etruskisk bosättning från 1357 f.Kr, som man håller i handen. Typ.

Tur att man har Gustav Larssons extrema tempo-lopp på OS att glädja sig åt. Det och en löprunda ikväll är det enda som kan få mig att bli på ett mikrogram bättre humör. Och det kan behövas, eftersom jag förmodligen har fått cancer också efter att ha tvingtats prata utan Handsfree hela dagen.

Nu går jag och min manbag hem.

/Daniel

Ibland har man tur som tex att det stod cykel på gårdagens schema och inte på dagens. För det har nämligen öst ner hela dagen tills ungefär precis nu när jag är klar med träningen. Det här är andra veckan med Jens som coach och den ska visst vara hård, vilket i alla fall dagens löppass var (tur att man fick en andpaus vid simpasset i morse). Faktum var att jag bävat lite för passet (men även sett fram emot det som en utmaning), inte för tiderna men för den obefintliga vilan därtill. Det visade sig emellertid gå strålande och jag är jättnöjd över min prestation men även lite förundrad och imponerad över att Jens kunde pricka så rätt vad gäller tid. Han är grym helt enkelt :-)!För övrigt kanske några av er märkt att hemsidan är uppdaterad med lite nya bilder - vilket jag har www.style-it.com att tacka för. Ja och så har jag fått en ny samarbetspartner, www.greatearth.se som har allt när det gäller kosttillskott. Särskilt förtjust är jag i deras sportdryck med extra mycket proteiner och bars som inte bara gör sitt jobb utan också smakar godis :-)! 

I fredags efter träningspassen med Jens och Tove bar det av till Båstad för att umgås och träna. Förutom söndagsvädret med typ spöregn hela dagen så blev det en urtrevlig helg med lagom träning, mycket mat och en hel del OS, där Emma Johanssons silver på linjeloppet måste anses vara höjdpunkten. Under det loppet fick även tittarna erfara att det finns många stilar på hur tjejerna kissar under ett linjelopp (jag tänker inte detaljbeskriva hur jag gör under en IM - ty det är det censur på :-) samt att om man får startnummer 13 få får man "...naturligtvis vända på nummerlappen...". Liknande info saknades helt under herrarnas lopp, undrar varför... Hur vore det med lite tider hur långt före klungan utbrytningsgruppen är tex. Nåväl under helgen avverkades även fler mer eller mindre djupa samtalsämnen som tex hur silikonbröst känns (det visste Helen), träningsångest samt hur sjutton ekorren - han som satt i granen ni vet - plötsligt kunde hoppa från tallegren när han nyss satt i granen.

Träningsmässigt fick jag uppleva lite höjdmetrar på åsen trampandes på cykel, bitvis tillsammans med samtliga (utom Helen) som sällskap, bitvis själv. Snabbtramparen Lars A var Tove och jag ganska snabba med att lura iväg eftersom vi förstod att vi skulle få tugga taggtråd för att hänga med. Min Lars däremot gjorde misstaget att försöka klänga sig fast, men väl hemkommen förklarade han dödstrött att han efter ett tag valt att släppa Lars och istället valt att  ta rygg på (Lars ligger ju som ni vet alltid på rulle)  några tävlingscyklister (det var tydligen något motionslopp samtidigt)  som cyklade betydligt långsammare än Lars A. Själv brottades jag ensam mot motvinden sedan Tove avverkat sina planerade timmar. Förstå då min lycka när jag trött och håglös stapplar in i stugan bara för att erfara att mästerkocken Helen har middagen klar och min enda uppgift är att hjälpa till att skrapa faten. Och detta var inte en engångsföreteelse utan en genomgående trend helgen igenom. Samma kväll trollade hon fram en tacopaj samt ost och kex. Snacka om att bli bortskämd.

Idag var emellertid en sån där dag då jag önskade att jag hade vilodag, kunde krypa under en filt, stanna där och se på tv och äta Polly resten av dagen. I stället valde Tove och jag att i ösregn och 15grader simma våra 3000m i en 23gradig utomhusbassäng samt springa en sväng innan Helens delikata lunch som återigen fick magen att stå i fyra hörn.  För att nämna några ord om min löpptur så var den trots regn helt helt underbar då jag hade ett myller av vackra stigar i skogen att springa på - något man inte direkt är bortskämd med här i Malmö.

Nedan är några bilder från helgen. Första två visar oss cykelnördar vid herrarnas linjelopp - och javisst, naturligtvis bytte vi om till badkläder när det var dags för simningen :-)! Tredje bilden är på Helen, the chef, her self och fjärde på fyra coola cyklister. Den sista bilden föreställer Tove när hon torterar sig själv med nålar. Den tog jag enbart med bara för att förstärka bilden av oss som totalt rubbade individer..... 

Jaha, då har ni genom gårkvällens bloginlägg träffat min vikarie, partiombudsmannen Daniel Runemalm som har och säkerligen kommer figuera här på bloggen vid fler tillfällen. Själv roade jag mig med att gå på bio och se Hankock tillsammans med ett helt gäng odrägliga skitungar som högjutt skrek till varandra, talade i mobiltelefon och sprang runt i biosalongen. Jag var väldigt nära att slå något hårt i huvudet på dem, men någon annan hann före och lite senare kom en vakt som höll ordning på dem.

Idag har tränare Jens varit här och studerat Tove och mig när vi sprungit, cyklat och simmat. Det var roligt och lärorikt och jag har fått med mig flera tips och råd att anamma. Idag chockerade Tove med att säga att hon  tänkte börja lära sig tala danska. Tyvärr snubblade vi nog båda på första ordet eftersom Jens började skratta så fort att hörde oss uttala det. Eller så var han enkom lycklig över vår oerhörda talang....

Den här helgen skulle jag egentligen varit i Belgien och kört duathlon VM! Dessvärre känns inte kroppen tillräckligt stark för det. Istället kommer jag tillbringa helgen i Toves stuga i Båstad tillsamman med 2xLars och Helene. Lite träning, OS, skvaller och mat kommer det nog bli.....bäst jag skyndar mig....