Nu har det hänt lite saker. I går skulle jag enligt plan ta min första cykeltur på evigheter. Egentligen tänkte jag sätta mig på trainern, så att jag skulle kunna hoppa av vid minsta smärta, men när Tove frågade om jag skulle följa med så svarade jag nervöst ja till sist. Trots att jag var smärtfri blev det en kort tur, jag vågade helt enkelt inte cykla så länge. Även idag har jag varit ute en sväng utan att det kändes någonting. Det är helt obeskrivligt skönt! Men samtidigt vet jag att det på intet sätt innebär att jag är skadefri, utan nu måste jag ta det väldigt försiktigt så att jag inte överanstränger mig och läkprocessen går alltid lite fram och tillbaka. Sedan att min cykelform för närvarande är usel får jag väl leva med :-)! 

Igår tävlade jag även i löpning.  Loppet gick kl 21.00  i Ystad och vi sprang längs med de gator där Wallanderböckerna utspelas. Jag hade fått för mig att loppet skulle vara slätt, rakt och platt som en pannkaka, men loppet innehöll både en lång backe, gräs, grus och kullersten. Men mest utmärkande var dock alla 90-graderssvängar och knixiga kurvor mellan  smågatorna. Loppet mätte 6km och återigen kom jag tvåa, efter grymma Sandra Nilsson. Men igår var jag ganska nöjd med loppet, även om jag inte riktigt uppfyllde min måltid att hålla 3.35 i snitt. Efter passet i söndags tyckte jag att det kunde vara ett rimligt mål men jag tappade för mycket i de krokiga gränderna de sista två km. Jag var lite rädd om mitt knä och så var jag för trött för att accelerera upp tillräckligt fort efter alla inbromsningarna, så snittet blev 3.36 Hade banan varit som jag trodde att den skulle vara tror jag nog att jag hade kunnat hålla 3.35 så jag är ändå nöjd. Dessutom fick jag ett kvitto på att intervallpassen i fredags och i söndags gav effekt.