I morse vaknade jag av att jag verkligen inte ville kliva ur sängen. Vilken (o)tur för mig att jag bokat tid med Rickard 6.50 för att simma. Vår hälsningsfras följer samma mönster varje morgon: Hej hur är det? -Trött, hur mår du? -Trött! Ja och sedan när den ritualen är avklarad kan vi diskutera annat som vanliga människor. Väl i simhallen väntande en lite för glad och glättig Martin, det är förbjudet i min värld att vara på för gott humör på morgonen, som dessutom simmade som en delfin. Maken till talang har jag sällan stött på - det är faktiskt orättvist :-)!  

Inte blev kroppen piggare av att vistas på jobbet hela dagen som förberedelse inför kvällens löppass. Väl i parken stod Lars Andén och jag och munhöggs om vem som var mest sliten, nertränad, trött och hängig av oss två. Vi ska nämligen vara bra vid ungefär samma tidpunkt, varför vi är i samma miserabla stadium just nu. Vidare var vi rörande överens om att vi var fullständigt korkade som försökt att tävla i vårt tillstånd (jag i cykel och Lars i ett tokbackigt löplopp). När hela kroppen skriker: lägg ner, sluta med dina dumheter och lägg dig och sov istället, ja då är det väl snudd på idioti att straffa kroppen med tävling. Det är en hårfin gräns men ibland måste man ignorera kroppens signaler om vila, ibland inte - det svåra är att veta när man bör respektive inte bör ignorera dessa signaler. Nåväl, det lustiga var att när jag väl sprungit första innervarvet (2.85km) av 4 så kändes det plötsligt bättre och jag kunde öka till farter jag normalt inte håller vid it3 (marathonfart). Ibland förstår jag inte på min kropp. Nu efteråt känner jag som vanligt tokseg, trött och slutkörd och försöker bara fokusera på att ta mig levande ur denna skärseld. På fredag.....då får jag nästan vila :-)! Det ska bli gudomligt skönt och sedan blir det bara lättare och lättare tills jag klättrar på väggarna av otålighet....

 

Anders

7 maj 2008 11:15

Vad är poängen med nerträning?

 

Filip

7 maj 2008 12:40

"ibland måste man ignorera kroppens signaler om vila, ibland inte - det svåra är att veta när man bör respektive inte bör ignorera dessa signaler"

9 gånger av 10 ljuger kroppen att den är tröttare än den är, min regel är att man inte får hoppa över ett pass innan man åtminstone kört uppvärmningen. Funkar skitbra...

 

camilla

7 maj 2008 13:10

Filip, det är nog sant. Men 2005 när jag började och drabbades av riktig överträning hade jag nog inte fixat den här träningen. Men nu är jag betydligt hårdare och även om trötthetssymptomen är de samma som 2005 så klarar kroppen idag av stressen bättre.

Anders, poängen är att när man sedan får vila så svarar förhoppningsvis kroppen (om man inte kört FÖR hårt) med att kompensera lite extra, dvs man får en formtopp.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nästan hela sommaren har nu passerat. Långsamt blir jag bättre och denna vecka är det tänkt att jag ska börja träna lite lite mer vilket betyder en si så där 10-14h. Håll tummarna för att huvudet sitter kvar och armar och ben svarar - s...

Först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen får man hela flaskans innehåll på tallriken. Det är väl det som brukar kallas för ketchupeffekten, eller som i mitt fall att det händer massor  av saker på en gång. Nu kan jag i och för sig inte hä...

Phua vilken pärs det har varit. Efter magsjukan vars sviter fortfarande ger sig till känna genom en orolig och öm mage och lite andra besvär så börjar jag skönja ljuset i tunneln. I efterhand kan jag konstatera att det nog inte var jättebra att start...

Såhär några dagar efteråt är det nästan komiskt det som hände i Holland. Tydligen var det inte meningen att jag skulle köra denna tävling - en favorit som jag vunnit 2år i rad. Strul har det varit en bra bit innan denna tävling men låt mig börja från...

och avsaknaden av att bara kila ner två trappor till ett framdukat frukost och middagsbord är total. Dagens ständiga fråga är numera - vad ska vi äta i dag då? Något som man kanske inte kan äta som huvudmål men ändock är fantastiskt gott är hemgjort ...