Idag var det tänkt att jag skulle cykla med klubben. Dagen till ära blåste det ursinnigt och min plan var att krypa bakom de starka grabbarna och bara glida runt. Det gick bra i en timme tills någon rapporterade att (min) Lars försvunnit. Förvirring utbröt och jag kände mig skyldig då jag inte haft koll bakåt i klungan. Dessutom var det ju Lars och han är ju minst sagt mitt ansvar. Därför föll det sig naturligt att jag vände för att leta upp honom, vilket jag fatalt misslyckades med. Istället körde jag hela passet i ensamhet med grymma skuldkänslor och känslan av att vara typ världens mest misslyckade och egoistiska flickvän som skiter i alla andra utom sig själv och sin egen träning.

Väl hemkommen visade det sig att Lars fått punktering men misslyckats få in luft i däcket då han inte haft ventilförlängare med sig (körde på högprofiliga hjul vilket iofs inte är så smart så här års). Han väntade några minuter men när ingen kom gick han till ett hus och bad dem ringa efter taxi. När jag kom hem var han med all rätt sur på mig.

Själva passet i sig var aptråkigt och gick dåligt. Jag kände mig fullkomligt usel på allt. Oförmögen att hålla ens nära 90 i kadens, värdelös på  kurvteknik och underkänd på att ligga på hjul, så det var iofs tur att gruppen slapp hasa runt på mig. På vägen hem kom mina klena ben knappt över 20km/h och jag tänkte att jag &### aldrig skulle ställa upp i någon cykeltävling, eller triathlontävling mer. Jag är nog för gammal som vissa på förbundet anser, viljesvag, klen och obildbar. 

Roligt däremot är att LarsA och Helen kommer över på middag ikväll. Dessutom är Tove, Eva Nyström, Lena i klubben samt ytterligare ett gäng svenskar i Florida och tävlar i IM. Vi kommer att följa dem med spänning.  

 

The Eck

3 november 2007 18:25

Haaj.
bra jobbat, synd om er dock!
Fina saker du skriver om mig, ja mycket vackert.
Mitt mål 2007/2008 Vinna citatligan.
O ja skyr inte doping

 

Kristina

3 november 2007 18:34

Småländskt amatörtips!
Jag cyklar bara en promille av vad du gör men skulle aldrig våga lämna mobilen hemma.

 

Camilla

4 november 2007 00:26

Ja mobil ska man alltid ha med sig! Oerhört klantigt att glömma denna hemma. Är den dessutom utrustad med GPS är det ännu bättre :-)!

Eskil, du är helt klart storfavorit till segern och behöver inte nedlåta dig till snuskigheter som doping.

 

A-M

4 november 2007 22:15

Lider med Lars... Så dåligt, dråpligt, skämmigt, kasst att vi inte vände tidigare och hittade honom!!!! Förlåt Lars... Även om jag läg där framme och hade nollkoll...

 

Camilla

5 november 2007 08:18

A-M - det är inte ditt jobb när du ligger där framme. Lars är mitt ansvar, varpå det är 100% mitt fel. Men dags att lära sig av incidenten och sedan släppa den, så att den inte ligger och gnager samt tar upp onödig plats i hjärnan :-)!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nästan hela sommaren har nu passerat. Långsamt blir jag bättre och denna vecka är det tänkt att jag ska börja träna lite lite mer vilket betyder en si så där 10-14h. Håll tummarna för att huvudet sitter kvar och armar och ben svarar - s...

Först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen får man hela flaskans innehåll på tallriken. Det är väl det som brukar kallas för ketchupeffekten, eller som i mitt fall att det händer massor  av saker på en gång. Nu kan jag i och för sig inte hä...

Phua vilken pärs det har varit. Efter magsjukan vars sviter fortfarande ger sig till känna genom en orolig och öm mage och lite andra besvär så börjar jag skönja ljuset i tunneln. I efterhand kan jag konstatera att det nog inte var jättebra att start...

Såhär några dagar efteråt är det nästan komiskt det som hände i Holland. Tydligen var det inte meningen att jag skulle köra denna tävling - en favorit som jag vunnit 2år i rad. Strul har det varit en bra bit innan denna tävling men låt mig börja från...

och avsaknaden av att bara kila ner två trappor till ett framdukat frukost och middagsbord är total. Dagens ständiga fråga är numera - vad ska vi äta i dag då? Något som man kanske inte kan äta som huvudmål men ändock är fantastiskt gott är hemgjort ...