Efter att Anders Dellien från Ringen pressat mig hårt under gårdagens tempoträning så känner jag mig lätt seg och trött idag. Som krona på verket var det dags för behandling nummer två hos Raffi och som brukligt knäckte, drog och bankade han ut ömma delar av kroppen. Särskilt det han gör med mina skinkmuskler är oförglömligt. För en maschocist måste det vara rena himmelriket - tråkigt för mig att jag inte är lagd åt det hållet.  Det kommer förmodligen kännas fin fint i rumpan under morgondagens tempolopp (NOT!). Idag bad jag honom specifikt släppa ut hackspetten som vilt huserat och pickat på en distinkt punkt inne i skallen de senaste 7 veckorna. Det är en uthållig jäkel som inte ens slår sig till ro på natten. Men efter att ha hamnat under Raffis våld stod han antagligen inte ut längre och Raffi kunde efter en tids kamp glatt konstatera att "nu har han nog flugit sin kos"!

Angående Runes undran om mördarsniglars sexualdrift så kan jag bara förtydliga att det är få djur som kan mäta sig med dessa tingestars glupska aptit på just sex. Detta är väl i och för sig varken ett problem eller fel, men med tanke på att varje snigelkull kan ge 400 ägg och att de onda kräken blir könsmogna redan efter 5-6veckor så kan man ju bara ana vilka konsekvenser det kan få!  Nåväl, hittar de ingen att reproducera sig med så fingrar de helt ogenerat på sig själva - och det med som sagt 400 avkommor som resultat! Jag har emellertid aldrig varken sett eller hört att de tänder på vår art men bör ändock tillägga att man nog  bör vara klart restriktiv med att låta dessa tingestar smyga upp längs med benen - gud vet vad de kan ha för intentioner och snuskiga fantasier.

Annars har dagen mest bestått av en hilsikes massa jobb. Ett spinningpass (fast idag klassades det som jobb eftersom jag gjorde det för blivande idrottslärare och under arbetstid - inte illa va?) har jag dock hunnit avverka  47min löpning på kvällen. Numera är jag uppe i 15min löp och 30s gång. Men bäst av allt är nog att själva löpkänslan och steget börjar komma tillbaka. Nu dröjer det inte länge innan jag är mitt gamla Camilla igen. Oj, det ska blir skönt att känna sig så där matt och urlakad som efter en rejäl tuff träningsvecka.

 

Micke Selvin

22 september 2007 16:46

Kul att du börjar blogga! Alltid kul med triathlonrelaterade sidor att fördriva tid på :) Klar du får länka mig! Och givetvis slänger jag upp din länk på min sida också. Ha det bra!

http://www.mickeselvin.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nästan hela sommaren har nu passerat. Långsamt blir jag bättre och denna vecka är det tänkt att jag ska börja träna lite lite mer vilket betyder en si så där 10-14h. Håll tummarna för att huvudet sitter kvar och armar och ben svarar - s...

Först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen får man hela flaskans innehåll på tallriken. Det är väl det som brukar kallas för ketchupeffekten, eller som i mitt fall att det händer massor  av saker på en gång. Nu kan jag i och för sig inte hä...

Phua vilken pärs det har varit. Efter magsjukan vars sviter fortfarande ger sig till känna genom en orolig och öm mage och lite andra besvär så börjar jag skönja ljuset i tunneln. I efterhand kan jag konstatera att det nog inte var jättebra att start...

Såhär några dagar efteråt är det nästan komiskt det som hände i Holland. Tydligen var det inte meningen att jag skulle köra denna tävling - en favorit som jag vunnit 2år i rad. Strul har det varit en bra bit innan denna tävling men låt mig börja från...

och avsaknaden av att bara kila ner två trappor till ett framdukat frukost och middagsbord är total. Dagens ständiga fråga är numera - vad ska vi äta i dag då? Något som man kanske inte kan äta som huvudmål men ändock är fantastiskt gott är hemgjort ...